Träning och åter träning.

Skam den som ger sig...

Idag har det inte varit någon bra dag. Den började tokigt och fortsatte ännu värre under dagen för att avslutas i totalt KAOS innan mörkret föll.

Vet inte hur många timmar vi lagt på "den lille" idag. Det har givetvis funnits stunder då det hela fungerat utmärkt, tyvärr väldigt få idag.

Nu sover han, skönt.

Han måste vara totalt utmattad efter den sista "rundan". Jag blev så arg och besviken på honom att jag körde ifrån honom(!) Jo, det gjorde jag. Jag gick hem och hämtade bilen...och körde en runda. Tänkte att det var bäst att avreagera mig lite innan jag tog nya tag. När jag kom tillbaka så låg han där i fårhagen och bara glodde upp mot huset, på mig. Tror ni att han kom? Nejdå, ingen risk. Jag hoppade in i bilen igen och körde, då helt plötsligt började han springa bredvid bilen (på andra sidan av stängslet). Jag stannade återigen bilen, öppnade där bak och kastade in en korv....NU...äntligen passade det honom att hoppa in. Jag sa inte ett ljud. Visste helt enkelt inte vad jag skulle säga. Jag VILLE skrika och svära, ja,  t.om kasta något på honom.

Jag ser ju på honom att han vet att han gör fel, han skäms... Men varför i hela friden lär han sig aldrig??? Vad gör vi för fel?

Imorgon kväll så ska jag få hjälp av våran instruktör på bruks. Tror att det kan behövas...

Här kommer några bilder från dagen...

Här tränar husse med Dizel uppe i Allatorp på bruks. Det började bra...

Platsliggning två minuter=helt ok.

Stanna, fungerar också.

Det var efter att han stulit Johns mössa det blev problem. 

Han vill leka. Han vill bestämma. Han vill INTE komma. Trotsig?

Så här står han, på behörigt avstånd....  

....han låter oss inte komma så pass nära så att vi kan koppla honom. Mycket retfull!!!